Trettioförsta maj

Igår var det Memorial Day här, då man firar alla fallna hjältar som dött för att alla amerikaners frihet. Riktig pajashögtid eftersom de flesta dött utan att egentligen veta varför de gått in i döden, det är verkligen inte för att skydda USA i alla fall. Det är ju lätt att ge order ifall man slipper riskera att bli dödad själv. Men ifall alla amerikaner förstod hur omotiverade deras krig är så skulle hela landet kollapsa. Man ska inte ifrågasätta sina krig, då är man ju opatriotisk! Det är bara att banka sig på bröstet (för man är ju amerikan och har gud på sin sida) och sjunga nationalsången (vilket man gör hela tiden) och tacka gud lite mer för att man fötts in i frihet (och ignorans såklart).

Jag tänkte idag gå igenom vilka det är som bor i det här huset.

Först har vi familjens överhuvud, alfahanen, silverryggen, Roby. Han är 59 men ändå ganska bitig då han gymmar varje dag. Han spelade själv fotboll när han var yngre, och spelade i något OS och har dessutom varit proffs på Irland, och provtränade med West Ham, så han var nog inte helt tokig. Nu för tiden så bedriver han en massa fotbollsskolor på somrarna där han drar in storkovan och är tränare för laget där Anton och jag spelar just nu. Han var tidigare gift med Michelle Akers som brukar kallas den bästa kvinnliga fotbollsspelaren någonsin. Han har dessutom spenderat en massa år i Sverige där han tränade Tyresö. 

Hans nuvarande fru heter Lynne. Hon har en präktig kulmage, men ändå inte så tjock på det stora hela. Hon ser liksom lite gravid ut. Jag har än inte riktigt kommit underfund med vad det är som hon gör egentligen förutom att leka med hundarna och dricka iste. Men hon är snäll. Dock rätt ointresserad utav att städa så jag verkar få ta på mig det.

Deras son heter Brandon, och han har en spricka i smalbenet. Han är rätt så skön, men något bortskämd som man så lätt blir som ensambarn kan jag tänka mig. Han brukar mest spela fifa och dega. Han bor i samma källare som oss, men han har ett eget rum. 

Sen finns det ju såklart tre hundar, Boo, Boomer och Yoda. De bara springer iväg och rymmer hela tiden så man blir allt bra trött på dem. Det är minst en hund för många, antagligen två. Och de är jävligt dåligt uppfostrade. Det beror mest på att mamman bara gullar med dem, och jag, som hängiven tittare av Mannen som talar med hundar vet att det inte är så man kan hålla på, man måste etablera sin plats i hierarkin!

Och något lite roligare för att lätta upp stämningen efter denna wall of text!


Tjugoandra maj

Vad har jag och Påve Hadrianus IV gemensamt? 

Om någon har gissat rätt på detta så är ni overkligt duktiga för det vi båda delar är att vi lidit av acute peritonsillar abscess. Detta innebär att jag har en varböld som växer bakom min halsmandel, men den har gömt sig lite när jag hade streptockoker. Listigt. Nu har jag fått en spruta i stjärten och skitstark antibiotika som kanske ska göra så att jag kan undvika att behöva åka in på operation och skära upp det. Jag har 24 timmar på mig att bli bättre annars blir det sjukan, men den lilla indiska läkaren verkade optemistisk. Modern här i familjens far äger tydligen ett företag som jobbar med att hyra ut ambulanser till sjukhus så jag kunde få åka en sån in och slippa all kö i alla fall. 

Jag mår ganska bra nu när jag fått rätt starka smärtstillande, men jag är ändå lite oroad över att försäkringen inte kommer täcka kostnaderna som jag lägger ut. Känns som att det rinner ut ganska mycket pengar nu, och det vore väl bättre ifall det var var (hehe) från min böld i stället. Det hade allt varit bra snuskigt. Men det är väl som jag brukar säga: "hellre mitt egna var än någon annans"©

Motagningen dit vi åkte var en riktig fest i mänskligt dekadens. Folk som hade på sig pjamasbyxor och foppatofflor mitt på ljusa dagen ute bland folk var mer regel än undantag, för att inte börja tala om tatueringarna som alla verkade ha. De flesta verkade vara gjorda med en vässad bläckpenna på baksidan av en bensinstation. Det var lite snuskigt. En annan lustig iaktagelse som jag gjorde var att de flesta antagligen var väldigt överviktiga eller verkade underviktiga. Inget mellanting. Och så ska det ju inte vara. Tycker jag.

Jag har dessvärre inga roliga bilder på min böld, men läkaren verkade imponerad, så det gör det lite mer värt det. Snart är jag under 80 kg för första gången sedan 2004, inte kul. 

Jag tycker att det här är en jävligt snygg sak som man borde ha på sin cykel, även ifall jag i princip aldrig dricker vin. Den borde sälja bra om någon känner för att ta tag i ett projekt såhär inför sommaren. Man kan ju trots allt ha både rött vin, vitt vin, rosevin och en massa andra flaskor.




Nittonede maj

Jag är fortfarande ganska sjuk, men nu är som tur är endast en halsmandel svullen. Så det går åt rätt håll helt klart. Märkligt nog så kan jag inte öppna munnen mer än två cemtimeter. Det är lite osmidigt såklart, men eftersom jag inte direkt kan äta något i alla fall så spelar det inte så stor roll. Det är väldigt imponerande hur väl min kropp anpassat sig efter den extremt snåla kosten som den fått nu i några dagar. Jag tror inte att jag kommit över 500 kcal de senaste dagarna, och har tappat något kilo på grund utav det. Men det är väl gott det. Beach 12 baby!
Om jag ska ranka vad jag vill äta mest just nu så blir det (utan inbördes ordning):
  • Ett par korvar med bröd från IKEA, varför inte en semla efteråt?
  • Tre wienerbröd
  • En hel vattenmelon
  • En stek med bea och coleslaw
  • En sex, sju morotskakor
  • Allt saltlakris i USA (det finns inte så mycket, en handfull kanske)
  • Spagetti carbonara med lite broccoli i, som den som jag åt nere i Greensboro
  • En burgare från Bob Evans
  • En jävla massa asiatiskt från en svettig buffe
  • Sirapslimpa med apelsinmarmelad
  • Polarbröd med ost
  • Julmust



    Nomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnomnom!

Femtonde maj

Sjukdommen håller mig i ett järngrepp! Jag vet varken till eller från då jag inte kan äta eller dricka över huvud taget. Lite feber på det dessutom. Nu har jag börjat äta penicillin så det borde väl vara över inom några dagar får vi hoppas. 

Halsfluss får 4/5 Hello Kittysymboler!

Tolfte maj

En snabb liten videoblogg från hur vi har det här. Vi har tre hundar i huset varav en är ganska livlig. Jag var just ute och fick hämta hem honom eftersom han gillar att springa iväg.



Jag är fortfarande rätt sjuk, och en tjock jamaikan trampade på min tå som är rätt missfärgad just nu. Det är segt.

Vi ska försöka att hinna med att gå på baseball nu i dagarna, eftersom vi har Cincinnati Reds här i stan. Det är jävligt tråkigt att titta på, men kostar bara 6 dollar så varför inte.

Annars händer det väl inte mycket. Båda de vuxna i den familjen som vi bor hos är bortresta så det är bara Anton, jag och deras son Brandon här. Han slog mig just på fifa. Anton ligger väl och sover som vanligt. Om jag får lite tid över så ska jag ta och visa hur huset ser ut och vilka det är som vi bor hos. 

Tack för mig.

Nionde maj.

Nuså, efter en lång bloggvila så bör jag nu återigen ha tid att ta upp detta igen, till glädje för otroligt många kan jag tänka mig.

Jag mår bra, skolan har gått fint och efter lite sjukdom så mår jag dessutom rätt så bra. Inte hundraprocentigt men vi är på väg ditåt. 

Min sommar ser ut som följande: 
Jag kommer bo inne i Cincinnati i sommar hos en tränare till laget där jag kommer spela. Dit flyttar vi först imorgon. 
Jag ska spela fotboll i ett lag som heter Cincinnati Kings. Jag har bara gjort en träning för dem än, men det verkar vara riktigt fin nivå. Förhoppningsvis så får jag speltid, men jag är lite knubbig. Annat än på min lilla skola här i Wilmington!  

Matcherna kommer vi spela på Northern Kentuckeys fotbollsarena, som är väldigt nybyggt och fint. Också detta lite annat än vad som erbjuds här på skolan där jag går. Vi kommer dessutom spela matcher hela vägen upp i Toronto och ett gäng matcher i Chicago, så det blir nog roligt. Men jag blir inte ensam här utan även Anton har efter mycket velande bestämt sig för att det skulle kunna vara kul att testa på detta också. 

Men som ifall detta inte vore nog så ska jag nog kunna ta mig hem någon vecka till Sverige i mitten på juli. 

Jag lär göra en uppdatering när vi flyttat in hos vår tränare imorgon, det blir spännande!

Den här sidan som jag skriver bloggen på dödar min inombords för att det ser så otroligt fult ut när man har bilder. Jag måste nog hitta något annat ställe att ventilera på. Jo jag tackar ja.
Hej.

Balsam

Jag testade just att shampoonera och balsamera (inte mumifiera dock) mina ögonbryn. Ingen märkbar skillad sedan innan. 

Tack för mig.

Brrrr!

Jag har hört att det är rätt kallt i Sverige? 

Här är det inte så varmt heller. Idag fick jag ta på mig en överdragströja när jag skulle gå till middagen.

Brrrrr!

Finfint!

Nu har jag fått det lite mer hemtrevligt här på rummet!


Guh så fint vi har det. Tavlorna är inte sneda, det ser bara lite skevt ut när jag gör panoramabilder med min telefon. Tror jag. 

Jag tänkte att jag kanske var lite väl kritisk mot konstnären i mitt förra inlägg, så jag gick tillbaks för att ta mig en andra kik. 



Han har alltså rivit ur alla sina målningar. Inte ens klippt. Och den storleken på målingar ska ha $8000 för (han hade tre olika storlekar, och en massa nästintill likadana verk inom dessa storlekar. Alla kostade lika mycket inom storlekskategorin). Förutom att det det som sagt ser väldigt amatörmässigt ut att dra av sina målningar, så är jag väldigt tveksam till att man ska låta storleken på sina verk bestämma priset på dessa. Det borde ju rimligen vara kvaliteten man betalar för, inte arean den täcker på väggen? 

Men, som sagt, jag är ju ingen konstkännare, så vad vet jag.

Min viktnedgång går sakta med säkert åt rätt håll, det kommer bli en fröjd att återigen komma ner under 90 pannor, något som bör ske inom två veckor. Allt går att följa i min Excel-fil "Fet till fit".


Jag tittar på en dokumentär om Tesla, han var fan bäst. Han kunde distribuera trådlös energi över en mil bort, så att han kunde sätta ner lampor i marken, och de började lysa. DET är ett partytrick om något det. 

En annan dokumentär som man kan titta på är "Teens hooked on porn", men den är inte riktigt lika bra. Väldigt få partytrick med i den som deltagarna på festen man råkar närvara på inte skulle bli upprörda om de fick se. Men what the hack, är det fest så är det fest! Go big or go home!

Överväger en ny frisyr, och en ny tatuering. Återstår att se vad som sker först. Jag tänker mig något sånt här: 

Det är väl lite där jag brukar landa i och för sig, men det är en väldigt smidig frisyr då man kan stiga upp på morgonen och inte behöva göra något men ändå inte se allt för tokig ut. Som det är just nu så brukar det bli bakad sidbena. Men det vore ganska kul att bara låta det växa också, och se vart det för mig. Och visst är det spännande att jag gjort så mycket svart, vad kan finnas där bakom va? Ingen vet!!!

Om ingen är lite haxxig och kan med exif data då möjligen. 

Som tatuering spånar jag lite på en fågel. Vi får känna på det lite. 

Nu får jag tacka för mig, och jag vill önska en fortsatt trevlig dag till Eder.

Kalla bananer

Min mustach är nu inne på sin åttonde vecka, och den börjar bli väldigt tät och fin. Resultater är något som Simon T och Sahand K skulle kunna uppnå på någon dag i och för sig, men jag vill inte tro att det är en tävling utan mer utav en livsnjutargrej. 


Det var en konstutställning här på skolan här om dagen. Idel storslagna verk så som denna tavla här nedan.


Så vad kostar då denna moderna Mona Lisa kan man fråga sig själv? 



Det var ju inte så farligt, bara 140.000 kronor. Det som jag frågar mig själv då är, ifall denna konstnär nu har tagit sig vidare från det lite mer illustrativa planet där man bara målar av vad man ser till att ha stigit till det mer emotionella stadiet då man likt Monet tolkar vad man känner, och mindre utav vad man ser. Jag antar att det tordes vara den naturliga vägen att ta, börja från grunden och sedan arbeta sig uppåt. 

Men tittar man på den där jävla tavlan, då inser man vilken skit det är. Eftersom dess titel "Microbil Landscape-Angler" visar tvärt om på att konstnären suttit och rutat av vad han sett i ett mikroskop. Och fult blev det också. Men genom att sätta ett högt  pris på tavlan,tror han sig driv upp intresset. Och det finns nog väldigt många som faktiskt inte vet mycket om konst (och jag är givetvis en utav dem, väntar vi 200 år så kanske detta anses storartat) som tittar på prislappen och antar att det här är ett mästerverk. 

Fast, å andra sidan, man kan väl tänka som så att man betalar för statusen som det ger att köpa något dyrt, precis som ifall man skulle få för sig att köpa ett par Gucci-glajor. 



Men är det fallet verkligen aplicerbart på den där tavlan, då konstnären är totalt okänd, och ingen vet vem det är. I think not. Varför jag tror att den här konstnären kommer dö ut, i bästa Darwinistiska anda. 

Imorgon så ska jag äta middag med en Oscarsvinnare. Det ska bli spännande. För honom. Höhöhö. Ric O'Barry heter han och gillar delfiner jätte, jätte, jättemycket.

Min kyl är på tok för kall så mina bananer blir stenhårda vart jag än lägger dem. Det är segt. Här nedan är en annan kall banan.


Och för att avsluta denna bloggfest, här är ett bra band. Young the Giant

Tillbaks i Staterna

Nu är jag så tillbaks här i fina lilla Wilmington, och här är det GOTT! Sol och en 15 (om man får vara optemistisk) grader. Dagen då vi kom var jag och Anton ute och spelade boll på konstgräset, och som vi gjorde det. Solen stekte och det bjöds på riktig underhållning. Det var som en genomsnittlig dag i juni i Sverige med andra ord. Vi fortsatte dagen med att åka lite långboard. 



Och sen åkte vi till Walmart tillsammans med Marie från Burträsk som tyckte att det var skönt att komma undan alla isbjörnar och renar. Där skaffade vi lite proviant inför läsåret. 


"Det är ju ändå lördag!?" sa tog hon upp sin andra burk. 

Igår så var det också ganska soligt och det blev lite mycket för lille Anton som är från Öckerö, där man har regn och blåst 350 dagar om året, så han fick skyla sig lite. 


Kilona bara rasar här. Kommer vara i strandform innan januari är slut om jag håller det här tempot, vilket kan vara bra om vädret bara blir bättre from this point.
Min mustasch har tagit en obehaglig vändning, då den är väldigt ljus, förutom under näsan där den är betydligt mörkare vilket får den att se ut som...ja. Vi kan väl nöja oss med att säga att det är rätt långt till höger på den här bilden.  http://i.imgur.com/7QaqG.jpg

Jag blev med i All Ohios tredjelag vilket är ganska kul, men inte på något sätt något att vara väldigt nöjd över. Men bra att få ett mått på vilken nivå man ligger på inför nästa säsong, men då ska det bli förstalaget istället. 

Nu ska jag väl fortsätta plugga lite. Jag har börjat läsa spanska igen vilket är ganska kul, och alla amerikanerna i den lilla klassen låter mer amerikanska än när de ens pratar engelska. Jag låter mycket möjligt som en riktig svensk också, så vet inte hur mycket jag ska skratta.

Jag studerar mer än gärna till den här låten, riktigt bra!
Nneka – Heartbeat - Chase & Status We Just Bought A Guitar Mix

Och eftersom jag vet att Maxi följer bloggen slaviskt så vill jag hälsa från alla, men speciellt mattanten Nancy och Big Mike!


To do list: 2012

Hejhej! Nu är det nytt år, ny start. Detta ska jag åstakomma.
  1. Komma under 12% body fat. Ligger i nuläget på runt 17% skulle jag gissa på.
  2. Stanna under 12% body fat.
  3. Köpa en blå kostym ytav finare kvalitet.
  4. Hoppa fallskärm.
  5. Lära mig göra bakåtvolt och sen använda detta som min målgest.
  6. Ha minst 3,5 i GPA.
  7. Skaffa mig en riktigt skön bränna.
  8. Bänka 110, benböja 160 och frivända 80 kilogram.
  9. Fortsätta jobba på min begynnande, och redan nu maffiga mustasch.
  10. Inte äta godis (UNDANTAG!!!: Jul och om jag blir jättesugen, verkligen jättejättesugen, och det hjälper inte att äta riktig mat)
  11. Skaffa en fin underskrift, helst med en fin reservoarpenna. Och lära mig skriva bara lite, lite finare (anything will do here to be honest)
  12. Köpa en ordentlig rakkniv och leka J. Depp.
Som man nu kan se är min form något som jag vill ta tag i. Detta kommer göras med en riktigt snyggt exeldiagram (som heter "fet till fit"), där jag redogör för både vikt och omkrets. Nu ska vi se ifall det verkligen är så svårt att gå ner i vikt som folk vill göra gällande!
Ps. Jag tror att jag ska köpa med en godispåse på flyget. Men det gills inte. Ds.

Columbus och helvetet

Ja se godag! 

Här händer inget alls, så det skriver jag inte om. Jag visar lite bilder istället. 

Här är lite bilder från en utflykt som vi gjorde i fredags för att se två lag spela nationellt slutspel. Det var kallt och dåligt spel. Inte kul. Dessutom fick jag se denna skylt, något som gjorde mitt humör än sämre, för här har ju jag gått runt och trott att allt var påhitt. Nu kommer jag behöva gå runt och oroa mig över det också.



Näst på tur kommer ett finfint foto utav Columbus innerstad där vi åkte genom för att komma till fotbollsplanen. Anton hade sin GPS inställd på att bara hitta gångvägar, så vi åkte knappt på en motorväg på hela ditvägen. Det var lite kul eftersom vi som sagt fick åka i innerstaden, men också lite tråkigt eftersom vi såg alla andra gator förutom den som jag tagit bild på. I hela staden. Det tog ett tag.



Till slut tog vi oss ut ur Columbus, efter många om och män (som jag var övertygad om skulle car-jacka oss, eller åtminstone göra ett litet drive-by eller två, som tur var så hade jag lite rapmusik att sätta på så att vi klarade oss). 

På ett köpcentrum vi stannade vid var det redan jul, och inte undrar på att de trodde det, för satan så kallt det var. Men nu har jag sett tomten, och kan lägga det bakom mig för i år. Skönt att få det avklarat så tidigt som i mitten på november. 



Nu när det börjar bli kallt så är det ju lätt att bli sjuk. Som tur är får i oss våra vitaminer genom dessa (vad jag antar är) grönsaksringar redan till frukosten, så jag tror att jag kommer klara mig bra.



Det var väl allt för nu, tack och adjö.

Youtubes bästa video

Tidigare så var videon härunder den bästa på hela Youtube, som de flesta vet. Den är så perfekt på alla sätt:


Men nu har den så fått konkurrens! Och det råkar vara jag själv som visar hur en en viking från Sverige tacklas.

Day to day life

Här har vi en väldigt trevlig unge herre vid namn Alexander Ruckman. Med honom har vi Anton Nicklason. Ingen utav dem väldigt vassa, men oj så kul de har det när vi äter! 



Här har fotbollen abrupt tagit slut efter att vi förlorat i kvartsfinalen mot Mount Union med 0-1. Tråkigt, men ändå lite skönt. Nu blir det istället till att lyfta skrot, sortera det och sen slänga iväg det på soptippen. Vi får nog också träna i gymmet. 

Här var det just Halloween, jag klädde ut mig till en tättäkta sjöbjörn (kostade mig $8). Det var en onepeice som man steg in i från ryggen. Grymt smidigt, funderar på att sy ihop alla mina kläder på detta sätt för att spara både tid och huvudbry med att välja kläder. Winwinwin I say. 


I maten så hade man huggit av armen på någon stackare. Fackföreningarna här är förjävla veka.



Annars händer det väl inte så mycket här, hösten har kommit till Ohio och naturen visar sitt otroligt breda spektra av underbara färger (hähä, otroligt pretentiöst, så skulle jag aldrig skriva). Men det är änna ok att sitta och titta på när man äter frulle



Välkommen till USA

Lätt bästa platsen i ekonomin, LÄTT!



FML

BW-pisk

Seger mot ett lag som varit rankat topp tio i landet, inga problem. Deras färger var brunt och gult, ohyggligt fult. Men Baldwin-Wallace är ju ett väldigt fint namn på en skola i alla fall.


De hade chans att få ihop 14 segrar för säsongen något som skulle vara nytt rekord för deras fotbollslag. Och det såg ut som att de kanske skulle kunna få spräcka rekordet när vilåg under med 0-1. Men det var innan skandinavierna tog tag i saker!

Norrbaggen Henka fixade 1-1 innan lille Maxi får in 2-1 med bara fyra minuter kvar. Då var det fest med tvålkrig i duschen. Amerikaner är inte mycket för att duscha däremot, ingen i tjejlaget duschar efter matcherna, och det var bara några få som vågade sig in i duschen med oss utlänningar. Om det sedan beror på att de är lite äckliga, eller för att det nog såg ut som slaget om Stalingrad vet jag inte. 

Men nog om det. 

Jag har i flera veckor haft ett stort problem. Jag producerar enorma mängder navelludd. Problemet har blivit så omfattande att Evan har lärt sig "Navelludd" eftersom jag utbrister det efter varje träning i omklädningsrummet. I ett led att få rätsida på detta bekymmer har jag nu snaggat nederdelen på magen. Jag återkommer för delge utfallet. 

Numer har jag ett telefonnummer som man kan ringa ifall man har för mycket pengar så att man inte vet vad man ska göra med all deg. 001 937 2188 135. Otroligt lätt att komma ihåg. USA:s landsnummer är givetvis 1, eftersom de är världens typ 50:e bästa land! År 937 blir ju Magdeburg blir huvudstad i Tysk-Romerska Riket. Sen är 21 Foppa, 88 Hitler och de tre första ojämna numren. Det är i alla fall så jag kommer ihåg det.

I och med att vi vann, var vi det enda laget från Wilmington som tog poäng (eller ens spräckte nollan) mot Baldwin-Wallace. Tjejlaget fick stryk med 2-0, Volleybolllaget 3-0 och footballslaget var så vänliga att de gav BW sin största seger sedan 1923 i och med 75-0. 0! Det är nästan en bedrift att inte kunna spräcka nollan på en hel footballsmatch. Footballslagets reserver avslutade denna storslagna Wilmingtonhelg med att förlora med 7-0. De lär vara bland de absolut sämsta i hela nationen. Vår position ser däremot allt bättre ut.



Nu har vi kvar Otterbein på tisdag och Heidelberg på lördag. Topp fyra gäller, då får man kvarsfinal på hemmaplan mot femman eller sexan. En seger är med andra ord vad som behövs för att vi behöver skrapa ihop. Det fixar vi förhoppningsvis direkt, eftersom det är seniorsnight på lördag, och våra seniors är inte bästa i...Wilmington. Det skall tydligen vara tradition att seniors får speltid, så vi får passa oss. 

Sååå, vad var mitt telefonnummer nu igen då?

Ett speciellt grattis till Anton som spelat 90 min i OAC efter skador och elände, vi får hoppas att det håller i sig. Och att Budda gått upp till level 20 och Adam är på god väg mot level 70 på Tibia också förstås. Stort grattis!


Jättekul enligt Anton. Jättefult enligt Martin.

Max asså

Martin: "Angela har ju attitydsproblem."
Max: "Ja, går bara in här utan att knacka först."
Martin: "Ja, jag skulle ju kunna sitta här och runka."
Max: "Eller vi båda?!"
Martin: "Naej?"
Awkward silence rest of the night...

Chockuppdaterar

Just när man trodde att jag hade slutat bloggat så gör jag en chockuppdatering!

Här är det full fart, en massa björnar, vargar och lejon har rymt i närheten så risken att jag stryker medspås vara 60/40. http://www.dispatch.com/content/stories/local/2011/10/18/Wild-animals-loose-in-Muskingum-County.html
Som ifall inte det vore nog så har vi hemmammatch ikväll, det kommer ju vara som ett smörgåsbord för alla djuren, bara att ta för sig! 

Vi möter ett lag som är rankade 12:a i nationen, så det blir ju kul. Krigar vi lite så kan vi alldeles säkert sno några pinnar. Detta är samma lag som vann försäsongsturneringen vi hade i North Carolina, och resultatmässigt så matchade vi dem väl hyfsat. En ganska fin logga dessutom.


Annars går fotbollen bra, jag gör lite mål då och då, nu i senaste matchen fick jag till ett mål som innebar 2-2 i slutminuten, och tur var väl det med tanke på hur vi spelade den matchen. Riktigt risigt! Men seger blev det och det innebär att vi ligger fyra i tabellen. Topp sex är det som gäller för att gå till slutspel.  http://www.oac.org/MENsoccer.shtml

Innan dess spelade vi två matcher där vi vann den ena relativt komfortabelt med 2-0 mot Capital Crusaders

och fick pisk i den andrborta mot John Carroll Blue Streaks
,
som verkade vara en riktigt fin skola.


Den låg dock uppe i Cleveland, vilket är en resa på fyra timmar, och jag hade antagligen feber hela tiden så det var inte den roligaste matchen i karriären. De var ganska så bra, och är obesegrade i serien, men har inte mött så bra lag. 

Jag och Maria åkte till IKEA här om dagen, jag köpte en matta och en hylla. Det var precis som i Sverige, fast mindre. Och med fler amerikaner.



Titta så fint Max och jag har det. Men sladdarna kunde tydligen bränna ner skolan. Massa tjat tycker jag. 

Jag har nu efter två månader lyckats fixa min telefon, men får inte internetet att funka. Tar nog två månader till, minst.

Också rundar vi av med något lite roligare än den här bloggen! 

Hejhej

Å hej å hå. 

Nu var det ju ett tag sedan jag skrev så jag bävar lite inför den monumentala uppgift som ligger framför mig i och med detta mastodontinlägg som jag är färd att skriva. Men det blir kul!

Här är allt bra. Eller allt och allt, vädret är ju i alla fall bra, jag tror att vi nöjer oss med det till en början. Här har vi Anton som tycker att det är skönt att slippa Göterborgs regn och fisk.


Och här är jag som inte vill vara sämre utan lapar i mig sol som en katt lapar mjölk. Typ. Eller något.



Vi har spelat HELA fyra matcher sedan jag skrev senast. Två i serien och två rankingmatch varav den ena som ägde rum så sent som igår. Första matchen så mötte vi en skola som heter Mount Union. De har en riktigt, riktigt slak sabel som sin logga. Inga höga poäng där inte.

Vi spelade ganska risigt och släpper in en boll i 89:e så att vi får pisk med 0-1. Att jag fick en ass på deras mål gör väl inte saken bättre direkt efter att försökt finlira mig ur ett trångt läge vid egen hörnflagga. Vi hade en hel del målchanser så vi kunde nog likagärna tryckt in en boll, men icke.

Vi spelade här en rankingmatch mot Waynesburg, de var så dåliga så att det inte ens var kul. Vi fick en utskällning efter matchen för att vi inte höll nollan trots att vi hade 5-0 i halvtid och bytte in hela andralaget. Men jag fick spela 90 min. 


Nästa match spelade vi borta mot Muskingum. Detta skedde förra helgen då det hade regnat i flera minuter, vilket utan undantag verkar resultera i översvämning. Vi fick dessutom gå på planen just efter det att tjejlaget hade spelat sin match, så det var en riktigt lervälling vi fick kriga mot. Pölar stora som jättestora vattenpölar bredde ut sig på planen likt vattenpölar på en fotbollsplan. Det blev också lite grisigt på planen där det mesta handlade om riskminimering där bak, och hoppas på att de där framme kunde skapa något. Jag hade en boll som räddades på mållinjen, men det gjorde inte så mycket eftersom Jeffy Graham lyckades trycka in sin första boll under sin två år långa collegekarriär.

Kul för honom, och för laget.

En riktigt, riktigt bra logga dessutom. Det ska de ha credd för. Det är en Makalung: http://sv.wikipedia.org/wiki/Maskalung Såklart.


Vi åkte sedan buss hem och stannade på Chipotle, ett burritoställe som alla jänkare är helt förälskade i. Jag är väl inte helt övertydag om dess glans, men vad vet jag, jag är ju bara Svensk (as I have been told).
Vår fjärde, och senaste match var så sent som igår, slog tillbaks Denison uppifrån Cleveland. En mycket bra match utav oss där vi vände ett 0-1 underläge i halvtid till 2-1 seger i övertid. Deras tränare var en utav Buds (vår tränare) före detta elever, så han ville verkligen vinna. För att motivera oss lite extra så kallar han ihop laget precis innan match:

"Grabbar, vi har inte vunnit mot den här skola på FEM hela år, nu är det dags! (alla blir mer taggade) Deras tränare är en utav mina förra elever! Han fixade ihop mig och min fru. (vi vrider lite på oss och utbyter blickar som säger "hur berör detta oss?") Ja han och hans fru har ju bröllopsdag idag! (nu börjar vi verkligen undra vart detta är på väg åt), och jag kan ju säga till er, (folk bara så smått tassa därifrån) JAG BRUKADE GÅ UT MED HANS FRU, HAHAHAHA! (alla tröttnar, går in på planen). Riktig skitlogga dessutom.


Övriga nyheter från skolan är att skolans Football-lag som är riktigt dunderdåliga fick stryck på nationell TV här om dagen när de mötte Rocky Mount. De fick stryk med 72-6 eller något liknande utav deras fjärdelag. Strongt!

Här om dagen så var vi på middag med The Internationall Club hos The Lions Club. Där fanns en massa gammla gubbar och gummor som gillade att äta fisk, och fisk åt vi så att det stod härliga till. Anton sa att det var som att vara tillbaks på gammla goa Öckerö. Vi fick träffa en mexikanska som går på skolan som jag inte hade sett innan, hon var möcke, möcke trevlig, och vi talade lite spanska. Om hon förstod mig eller inte vet jag ej, men hon nickade och log, så jag tror det till motsatsen år bevisad.

Jag och Max har tvättat med sköljmedeli en månad. Kläderna är inte vidare rena, men väldigt mjuka.

Jag sparkade i en stol barfota så att min lilltå började blöda. Det gjorde jätteont.
Ett speciellt grattis till Erik som lyckats bli OAC-player of the week, och gick om mig i lagets skytteliga. http://www2.wilmington.edu/news/Hammar-named-OAC-Player-of-the-Week.cfm
Tack för mig. På återseende.

RSS 2.0